Foto: Robert Henriksson / Scanpix

Nu handlar arbetsmiljöforskningen
mer om tjänstemän än om arbetare

arbetsmiljö Utbrändhet, stress, digitalisering. Drygt hälften av alla forskningsprojekt som beviljades medel av FAS mellan 2008 och 2010 berör tjänstemän.

14 Jan 2011

Forskningen om arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatserna har traditionellt handlat om tunga lyft, kemiska hälsorisker, belastning och buller – utpräglade arbetarfrågor. Men under de senaste tre åren, 2008 – 2010, har antalet forskningsprojekt som berör tjänstemän passerat de som rör arbetare.

Det visar en genomgång hos Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), som är en av de största finansiärerna av svensk arbetsmiljöforskning.

FAS beviljar varje år 15 miljoner kronor till cirka 100 olika projekt. Av dessa är 80 renodlade arbetsmiljöprojekt, varav 42 projekt berör tjänstemän. Motsvarande siffra för arbetare är 38.

Är det ett trendbrott som har skett?
– Arbetslivet förändras och då förskjuts uppmärksamheten. Ny forskning handlar mer om relationerna på arbetsplatserna, kompetens, utveckling, arbetsorganisation och ledarskap, säger Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS.
– Men det är inte så att vi prioriterar forskningen till just tjänstemännens områden. Det är arbetslivets utveckling som gör att fokus glider över mot tjänstemännen, mot individer snarare än kollektiv.

Har tjänstemännen blivit bättre på att synliggöra sina problem och krav?
– Ja, TCO koncentrerar sig mycket på kompetens, globalisering och utmaningar och ser det ur ett utvecklingsperspektiv snarare än ett riskperspektiv. Dagens tjänstemän har ofta höga prestationskrav på sig. Professionsjobben förändras och många grupper blir sina egna sekreterare..

Görs ett urval som gynnar forskning på tjänstemännens områden, på bekostnad av ”arbetarforskningen”?
– Nej, forskarna tittar främst på vilka problemområden som finns, oavsett yrkesgrupper. Har något försvunnit så är det forskning om inflytande och medbestämmande på arbetsplatserna. Gamla problem som buller (dagis) och tunga lyft finns kvar inom omsorgen och vården och berör både tjänstemän och arbetare, säger Kenneth Abrahamsson.