Panelen fick ta ställning till frågan ”I vilken utsträckning instämmer du in att Industriavtalets 3 procent är ett rimligt märke för övriga parter?” och placera sig utmed en femgradig skala från ”Instämmer helt” till ”Instämmer inte alls.” Grafik: Lena Fredriksson

Oenighet om industriavtalet
bland de fackligt förtroendevalda

läsarpanelen Fackligt förtroendevalda i TCO-förbunden på privat sektor anser att industriavtalets 3 procent är ett rimligt märke för övriga parter på arbetsmarknaden. De förtroendevalda på offentlig sektor har en annan uppfattning.

31 Jan

Frågan om industriavtalets roll som norm för hela arbetsmarknaden är het. Hela 142 av de 870 medlemmar i läsarpanelen som svarat på frågorna har skrivit kommentarer, ibland korta och kärnfulla, ibland små minianalyser.

Kommentarerna kan grovt delas in i tre kategorier. Den första är de som slår fast att industrin ska vara lönenormerande. Motiveringen är oftast att avtalet har gett låg inflation och goda reallöneökningar.

I den andra kategorin finns de som accepterar industriavtalet som norm, men ser problem, främst svårigheten att förändra lönerelationerna mellan olika sektorer. Kritikerna pekar på att framför allt kvinnodominerande yrken i offentlig sektor drabbas. Man efterlyser möjligheter till uppvärdering, utan att för den skull förneka industriavtalets roll. Många anser att basen för avtalet borde omfatta tjänster på export, inte minst inom finanssektorn.

I kategori tre finns kritikerna som säger blankt nej till att underordna sig industriavtalet. Argumentet är att lönerelationerna inte går att förändra och det slår främst mot kvinnorna.

Särskilt kritiska är Lärarförbundets och Vårdförbundets fackligt aktiva. Mathias Åström är förhandlingschef på Lärarförbundet, som i år förväntar sig mer än andra och ett rejält lönelyft, på sikt 10 000 kronor mer.

Behövs industrinormen? Lönekostnadsökningar som – totalt sett – utgår från vad den konkurrensutsatta sektorn tål är bra för samhällsekonomin, anser han, men tillägger:

– Lika stor betydelse för konkurrenskraften har kunskapsutvecklingen. Det kräver satsningar på skolan. Skickliga lärare är avgörande för alla yrkesgrupper. Att så få vill bli lärare är ett problem för hela arbetsmarknaden. Lärarna behöver därför större löneökningar så att de bästa vill vara och bli lärare.

Niklas Hjert är förhandlingschef på Unionen, som sätter normen tillsammans med andra parter inom industrin. Han försvarar industrinormen med att alternativen är sämre. Industriavtalet har lagt en gynnsam grund för reallöneutvecklingen sedan andra halvan av 90-talet, menar Hjert.

– Om andra branscher ska bli löneledande kommer det ofelbart ge upphov till ett kompensationstänk som riskerar att skapa en löne- och inflationsspiral som urholkar reallöneökningar och leder till för höga kostnader i de exporterande företagen.

Industriavtalet ger 3 procent på 14 månader. Räknat på årsbasis, det vill säga 12 månader, motsvarar det 2,6 procent.

Erling Forsman
Lennart Frykskog

Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...