Marita Ulvskog, S, är orolig för att utskottet bara blir en diskussionsklubb. Foto: Lars Laurén
Oenighet om styrning av finansmarknaden
finanskrisen
Ska finansmarknaderna regleras hårdare eller finns det risk att man därmed stryper risktagande och innovationskraft?
Det är en fråga som kommer att diskuteras i EU-parlamentets särskilda utskott för den ekonomiska krisen som nyligen inrättades.
1 Dec 2009
Utskottet har till uppgift att utvärdera krisens utbredning och effekter i medlemsländerna och att föreslå åtgärder för att återuppbygga stabila finansmarknader. Frågan är dock om utskottets 45 ledamöter ska kunna enas om slutsatser och förslag. TCO-tidningen har intervjuat de tre svenskarna i utskottet – Marita Ulvskog,S, Gunnar Hökmark, M och Olle Schmidt, FP – och de verkar inte vara inne på samma kurs, i alla fall inte än så länge.
Socialdemokraten Marita Ulvskog tycker att tempot är för lågt. Utskottet tillsattes i oktober och än så länge har inte mycket hänt.
– När jag hör de borgerliga representanterna får jag en oroskänsla att de inte vill åstadkomma något, utan bara förvandla detta till ett diskussionsforum, säger hon.
Vad vill du själv uppnå för resultat?
– En reglering av finansmarknaderna, att stänga skattesparadisen, stränga sanktioner mot fartblindheten och att EU:s budget ställs om till mer stora investeringar i infrastruktur som också innebär miljöomställning.
Och detta stöter på motstånd?
– Vi har inte kommit så långt ännu, men jag tycker att de andra verkar ha en annan dagordning. Men det finns positiva inslag också. Flera har varit tydliga med att vi inte ska ägna oss åt exit-strategier, vare sig inom EU, G20 eller nationellt. Även borgerligt sinnade anser att det är för tidigt att dra in på de statliga stimulanserna av ekonomin, säger Marita Ulvskog.
Moderaten Gunnar Hökmark ser det som värdefullt att grundligt diskutera igenom vilka problem som orsakade finanskrisen. Han hoppas att man sedan landar i åtgärder som leder tillbaka till en långsiktig och stabil tillväxt.
– Jag vill ha en finansmarknad som kombinerar bra tillsyn och transparens med utrymme för risktagande, innovationer och investeringar. Det måste vara lätt för företagande att växa fram. Finanskrisen avslöjade ett antal svagheter i den finansiella regleringen, men det var inte det som orsakade krisen, säger han.
– En annan viktig sak som jag vill ta upp är hur medlemsstaterna i goda tider ska föra en budgetpolitik så att de även i dåliga tider klarar stabilitetspaktens krav. Nu var det många länder som hade höga budgetunderskott mitt i högkonjunkturen.
Gunnar Hökmark är inte säker på att utskottet kan enas om den av honom eftersträvade balansen mellan reglering och utrymme för investeringar.
– Jag tror att det finns de som vill reglera bort risktagandet. Det är viktigt att regelsystemen tillåter förändring och utveckling. Stabilitet kan ibland bli till stagnation. Vi kan inte införa regler som stryper bankernas möjligheter att låna ut pengar, säger han.
Folkpartiets Olle Schmidt är också orolig för en alltför rigid reglering.
– Även jag förstår att marknaden i högre grad behöver regler och gemensam lagstiftning, men som liberal och avregleringsvän är jag ängslig över att det ska gå för långt och skada det näringsliv som nu behöver livskraft, säger han.
Viktigast är att vi kommer överens, det är Europaparlamentets skyldighet, anser Olle Schmidt. Han hoppas på ett balanserat förslag som innebär ett internationellt regelsystem som samtidigt inte hämmar den fria marknaden från att växa.
– Ett konkret förslag är att ändra inträdesreglerna till euron så att det blir lättare för nya länder att komma in, säger han.
EU-parlamentets särskilda utskott är tillsatt på ett år och ska presentera två betänkanden – ett till våren och ett nästa höst.
Skriv kommentar