Stora skillnader mellan godkända arbetsskador för män och kvinnor under 2010.
Ojämlikt när arbetssjukdom
bedöms hos Försäkringskassan
arbetsmiljö Det är dubbelt så svårt för kvinnor som för män att få en arbetssjukdom godkänd hos Försäkringskassan, visar nya siffror. Även inom samma yrken missgynnas kvinnor.
19 Jan 2011
Arbetsskadeförsäkringen reformerades för nio år sedan med målet att fler kvinnor skulle få sina arbetsskador godkända. Men så blev inte fallet. Nya siffror som Försäkringskassan tagit fram för TCO-tidningens del visar i stället att skillnaderna ökade under 2010.
– Det är lätt att konstatera att inget händer. Ska det bli en förändring måste Försäkringskassans attityd förändras och det sker inte över en natt. Det handlar helt krasst om ekonomi och ideologi, säger Svend Erik Mathiassen, som forskar om belastningsskador på Högskolan i Gävle.
För att få livränta, alltså ekonomisk ersättning, för en arbetsskada måste den godkännas av Försäkringskassan. Under förra året fick 11 procent av de kvinnor och 22 procent av de män som ansökte om ersättning för arbetssjukdom godkänt.
– Alla ska behandlas lika och det är klart att vi är oroade över detta. Det är olyckligt att det inte sker någon förbättring, säger Joakim Jarnryd enhetschef för avdelningen vård och arbetsskador på Försäkringskassan.
Hans förklaring till skillnaderna är att kvinnodominerade yrken i större utsträckning ger diagnoser som är svåra att koppla till jobbet. Och allra svårast är det för dem som jobbar inom vård och omsorg.
– Det är högre chans att beviljas livränta om du jobbar i bygg- eller gruvbranschen än om du får en förslitningsskada efter att ha jobbat som undersköterska, säger Joakim Jarnryd.
Skillnaden mellan könen är större när det gäller arbetssjukdom än olycksfall i jobbet. Men en socialförsäkringsrapport från 2008 visar att även kvinnor som jobbar i samma yrkesgrupp som män beviljas livränta i lägre grad.
– Kunskapsläget har hittills missgynnat kvinnor. Det är ett problem att forskningen utgår från män och klassiska mansyrken, säger Joakim Jarnryd.
Riksrevisionen har också riktat kritik mot att ny forskning inte används. Men Klas Berlin, försäkringsmedicinsk koordinator på Försäkringskassan, hävdar att så inte är fallet i dag.
– Vi har tagit till oss kritiken och gör väldigt mycket. Vi har på varje kontor där arbetsskador handläggs tillgång till moderna
svenska läroböcker och ger utbildning till personalen, säger han.
Han menar att det i stället är politiker, sjukvård, forskare och arbetsmarknadens parter som borde reagera. Samtidigt påpekar Svend Erik Mathiassen att det finns en annan vidare aspekt av problemet:
– Det finns en tendens att ta män med värk på allvar medan en kvinna ses som gnällig och pjåskig. Eftersom det här främst drabbat medelålders kvinnor från en lägre social klass har det inte varit intressant för politiker, säger han.
Därför välkomnar han att regeringen i höstas gav Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att granska arbetsskador ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet, som ska vara klart i höst, är dock än så länge bara i planeringsstadiet.
– Det vi kan konstatera är att det inte blivit mer jämställt sedan lagändringen 2002 och då undrar man vad det beror på. Jag hoppas att vi ska få mer kunskap om detta, säger projektledaren Malin Josephson.
Även Försäkringskassan gör nu en utredning som ska bli färdig senare i vår. Det pågår dessutom ett projekt på SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården som heter "Arbetets betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten" och beräknas vara klart sommaren 2011.
Natalie Roos Holmborg
Reporter
Work+46 (0)8 782 92 16
Skicka e-post
Skriv kommentar