Pensionärer är lyckligare
än förvärvsarbetande

pension Oroar du dig för pensionen? Tänk om. Din pensionering kan göra dig lyckligare. Det visar en ny EU-undersökning.

7 Apr 2010

Är pensionärer grå figurer som deppar ihop när de måste sluta att arbeta? Nej tvärtom, enligt Eurofond, som är EU:s myndighet för levnads- och arbetslivsvillkor.

Eurofond har i sin lyckoforskning funnit en positiv pensionärseffekt: Om du inte förlorar dina viktiga relationer och blir utfattig när du slutar att jobba gör pensioneringen att du känner dig bättre.

När EU-forskarna tog hänsyn till inkomst och sociala kontakter framträdde denna EU-topplista över vilka grupper på arbetsmarknaden som känner sig mest till freds med livet:

1. pensionärer

2. icke-arbetande som inte är arbetslösa (till exempel studenter)

3. arbetande

4. arbetslösa

Förenklat uttryckt: Har du pengar och vänner kvar vid 65 kan du förvänta dig att känna dig lite mer tillfreds efter att du har gått i pension. Sambandet kvarstod även när frågan gällde hur pass lycklig man var.

Resultatet framhålls i en nypublicerad undersökning med data från European Quality of Life Survey 2007. Knappt 35 000 har fått betygsätta tillvaron på en skala mellan 1 och 10, där 1 betyder mycket missnöjd och 10 betyder att man är mycket tillfreds med livet. Effekten är i genomsnitt plus 0,2 poäng om du är pensionär, och minus 0,6 poäng om du är arbetslös.

Forskarna framhåller att pensionärseffekten tyder på att stressen i arbetslivet spelar en viktig roll för hur yrkesarbetande trivs med livet, och att detta samband förtjänar en fortsatt belysning i framtiden. Troligen beror effekten på svårigheter med att kombinera arbete och familj, spekulerar rapportförfattarna.

I Sverige, Danmark, Tyskland och Luxembourg är sambandet ännu tydligare: Ju äldre du är, desto högre trivselpoäng sätter du på din tillvaro. Här behövde EU-tjänstemännen inte ta hänsyn till inkomst och sociala kontakter för att pensionärseffekten skulle bli synlig. Skulle de kunna mäta pensionärseffekten på nationell nivå, skulle alltså skillnaderna bli ännu större.

Det som påverkar lyckan och trivseln mest i de undersökta länderna är hälsan. Ju bättre ett lands befolkning säger att de mår, desto nöjdare är de. Om många saknar pengar till minst två av sex basala varor och tjänster, som semester och bra mat minst varannan dag, påverkar också det medel-lyckan.