Foto: Pontus Lundahl

Regeringen vill ta bort
särskilda skyddskommittér

arbetsmiljö De uppgifter en skyddskommitté har kan lika gärna skötas av en samverkansgrupp med något annat namn som också har andra uppgifter, hävdar regeringen. Därför lägger man i höst ett förslag som innebär att de särskilda skyddskommittéerna tas bort.

14 Jun 2010

Förslaget återfinns i den redovisning av ”Arbetsmarknadsdepartementets och dess myndigheters regelförenklingsarbete 2009” som nyligen presenterades.

Där konstateras att arbetsplatser enligt arbetsmiljölagen ska ha en skyddskommitté. Men regeringen anser att i praktiken kan de uppgifter en skyddskommitté har, skötas av en samverkansgrupp med ett annat namn som också har andra uppgifter, till exempel enligt medbestämmandelagen, MBL.
Därför vill nu regeringen samordna arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen så att det blir tydligt att skyddskommitténs uppgifter får skötas av något annat samverkansorgan. I november räknar man med att kunna lämna en proposition i ämnet till riksdagen.

Beräkningar som dåvarande Verket för näringslivsutveckling (Nutek) gjorde 2005 visar att skyddskommittéverksamheten varje år medför 168 miljoner kronor i administrativa kostnader för företagen. Motsvarande summa räknar nu arbetsmarknadsdepartementet med att företagen ska tjäna på förslaget att ta bort skyddskommittéerna.
Nuteks kostnadsberäkningar är emellertid inte invändningsfria. De, liksom de beräkningar som styr EU:s regelförenklingsarbete, bygger på den så kallade standardkostnadsmodellen, SCM.
Denna mätmetod innebär en rad förenklingar, antaganden, extrapoleringar och uppräkningar. Den är ensidigt inriktad på företagens kostnader, och beaktar över huvud taget inte samhällsnyttan av olika regler.
Kontroll av regelefterlevnad definieras dessutom som administrativ kostnad. Metoden som sådan leder alltså till att Arbetsmiljöverkets inspektioner på arbetsplatserna utgör en administrativ kostnad, vilket verket också påpekat i ett kritiskt yttrande till regeringen: ”Ett sätt att minska företagens administrativa kostnader skulle således vara att minska inspektionerna, en konsekvens som strider mot det uppdrag som Arbetsmiljöverket fått av regering och riksdag. Den administrativa kostnaden för företagen skulle bli noll om inga inspektioner genomförs”.

Att Arbetsmiljöverket inte överreagerat eller vantolkat beräkningsmodellen bekräftas nu av arbetsmarknadsdepartementets redovisning.
Under perioden 2007–2009 minskade Arbetsmiljöverkets anslag med i runda tal 30 procent. Anslagsminskningen drabbade framför allt huvudkontoret, men även den regionala tillsynsverksamheten påverkades. Arbetsmiljöverket räknar med att inspektionsverksamheten minskat med cirka 20 procent.
Enligt Nuteks kostnadsberäkning medför Arbetsmiljöverkets tillsyn årligen närmare 100 miljoner kronor i administrativa kostnader för företagen. ”Utifrån den använda mätmetoden kommer således den vidtagna anslagsminskningen leda till att företagens administrativa kostnader för tillsyn kommer att minska med cirka 20 miljoner kronor” förklarar arbetsmarknadsdepartementet.
Som motiv till anslagsminskningen angavs ursprungligen att den var en bland flera besparingar ”för att möjliggöra regeringens satsningar (i budgeten) på jobb och att bryta utanförskapet”. När den dessutom fick som bieffekt att de administrativa kostnaderna för företagen minskade var det bara att räkna hem besparingen, och addera den till de övriga. Den kan därmed bidra till att klara regeringens mål, att minska de administrativa kostnaderna med 25 procent.

Frågan är bara hur stora besparingarna i slutänden blir.
Häromåret togs kravet i 9§ i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete bort (den årliga sammanställningen av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud). Det var den enda åtgärd Arbetsmiljöverket, med den tid man hade till förfogande, kunde ta till för att klara sitt sparbeting 2008. Enligt Nuteks beräkningar kostade denna enda paragraf företagen närmare 126 miljoner kronor årligen. På papperet gav Arbetsmiljöverkets revidering av föreskrifterna en besparing för företagen på motsvarande belopp. I praktiken blev det något helt annat, eftersom företagen enligt årsredovisningslagen ändå tvingades göra en stor del av arbetet.
I arbetsmarknadsdepartementets redovisning tas likafullt hela beloppet upp, åtgärden anges ge en minskning av företagens kostnader med 126 miljoner.

Nu har justitiedepartementet föreslagit att kravet på att årsredovisningen ska innehålla uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro tas bort. Vilket med regelförenklingsarbetets inneboende logik betyder att den besparing Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadsdepartementet gjorde 2008 nu kan bokföras igen, men denna gång på justitiedepartementets konto.
Vilka besparingar företagen gör är en helt annan sak.