Differentierade a-kasseavgifter påverkar inte vår avtalsrörelse, säger Niklas Hjert, förhandlingschef för Unionen, som slöt första avtalet i mars.

Regeringens modell för a-kassan
ger ingen effekt på avtalsrörelsen

avtal 2010 När den borgerliga regeringen införde differentierade avgifter i a-kassorna skulle det motivera parterna till en större återhållsamhet i lönekraven. Men i året avtalsrörelse har det inte påverkat ett dugg, säger toppförhandlare som TCO-tidningen har talat med.

27 Apr 2010

– Nej, jag har inte hört någon enda person nämna detta under våra förberedelser eller i förhandlingarna under avtalsrörelsen, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, som är det största förbundet både i TCO och i det fackliga samarbetet bakom industriavtalet.
Avgifterna har inte heller påverkat Teaterförbundet med sin höga arbetslöshet.
– Differentierade avgifter är inget som har varit uppe i våra diskussioner. Det är inget som ens tas upp och avfärdas, det ligger så fjärran från verkligheten, säger Jaan Kolk, förbundsdirektör på Teaterförbundet.

Även professor Bertil Holmlund, som har fört fram differentierade avgifter i den nationalekonomiska debatten, är skeptisk till kopplingen.
– Min gissning är att den i stort sett inte har haft någon effekt alls på lönebildningen, sa han på ett LO-seminarium nyligen och medgav att en vetenskaplig studie i frågan skulle vara svår att genomföra på ett bra sätt.

Det var i den förra valrörelsen som den borgerliga alliansen gick till val på sysselsättningsfrågan. I ”Program för jobb” var reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen ett av huvudnumren. Den differentierade och kraftigt höjda avgiften skulle öka parternas motiv för en återhållsam lönebildning löd argumentet, som återkom i regeringens proposition om a-kassan.
I propositionen avvisades också argument från några remissinstanser som hävdade motsatsen, att differentieringen inte skulle påverka lönebildningen.
– Vi hade en ganska tydlig hållning redan då och sa att det här inte skulle påverka hur vi driver avtalsrörelser, säger Niklas Hjert, Unionen.

Sysselsättningen ingår däremot som en komponent i de ekonomiska analyser som inleder avtalsrörelserna. Unionen bevakar noga utvecklingen inom industrin och tjänstesektorn, hur produktiviteten utvecklas liksom arbetskraftskostnaderna i de viktigaste konkurrentländerna.
– Det har stor betydelse för våra resonemang och vårt kravställande, men inte heller där nämns avgifterna, säger Niklas Hjert och avvisar helt den differentierade avgiftens möjligheter att påverka lönekraven.

– Jag tror över huvud taget inte på det där resonemanget. Jag tror inte att det har någon bäring så som avtalsrörelser på svensk arbetsmarknad fungerar.

Samma inställning har Jaan Kolk, Teaterförbundet.
– Detta är ingen faktor som påverkar våra lönekrav, utan för oss handlar de om att försöka få en någotsånär följsamhet till marknaden i övrigt.
– Finansminister Borg har utgått från en nationalekonomisk skolboksvärld som inte har någon förankring i verkligheten eller i hur folk resonerar, säger Jaan Kolk.