fackliganyheter.nu

Regionala skyddsombud möter
okunskap och underbemanning

arbetsmiljö Underbemanning, hög arbetsbelastning och stress. Hot och våld och ensamarbete. Brister i organisation och ledarskap. Det är aktuella problem för de regionala skyddsombuden.

1 Jun 2011

Det här framgår av Arbetsmiljöverkets rapport om skyddsombudens verksamhet 2010.

TCO framhåller i rapporten att det fortfarande finns stora kunskapsbrister om arbetsmiljöreglerna hos många små arbetsgivare. Det regionala skyddsombudet blir i många fall den enda tillgängliga kunskapskällan för dessa arbetsgivare. Utan regionalt skyddsombud skulle arbetsmiljöarbetet troligen vara obefintligt på dessa arbetsplatser.

Den regionala skyddsombudsverksamheten fokuserar främst på att få igång ett förebyggande arbetsmiljöarbete hos arbetsgivaren och att få anställda att välja arbetsmiljöombud/skyddsombud där det saknas.

Eftersom kunskapsbristerna är stora blir det i praktiken ofta så att de regionala skyddsombuden får starta med grundläggande information och kunskapsspridning om såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö, påpekar TCO. Man får börja med att lyfta fram sådant som är av speciell vikt för den aktuella arbetsplatsen.

Arbetstider, hot och våld samt ensamarbete är några aktuella arbetsmiljöproblem som de regionala skyddsombuden möter på arbetsplatserna.

Problemen med arbetstid handlar om arbetstidens förläggning och bristande efterlevnad vad gäller kraven på dygnsvila och veckovila
Problem med hot och våld på arbetsplatserna handlar inte sällan om brister i fråga om riskbedömningar och åtgärder, och om uteblivna rutiner och avsaknad av krishantering. Eller att den anställde vid ensamarbete själv får ta ansvar för bedömningen av situationer där ansvaret bör ligga på en chef.

Hög arbetsbelastning och stress är också vanligt förekommande, inte sällan i kombination med hot och våld, och brister i organisation och ledarskap.

"Ett grundläggande problem verkar vara underbemannade verksamheter med en hög grad av okunskap hos ledningen om arbetsmiljörätt, och om sambanden mellan risker i arbetsmiljön, personalens hälsa och prestationer och kopplingen till verksamhetens resultat", sammanfattar TCO.

Flera LO-förbund har liknande erfarenheter.

IF Metall påpekar att i jämförelse med föregående verksamhetsår så är det nu fler regionala skyddsombud som redovisar att stressen ökat på arbetsplatserna och att organisationerna blivit mer slimmade. Metalls regionala skyddsombud upplever också en allt hårdare attityd på arbetsplatserna, och det har samtidigt blivit allt svårare att få arbetsgivare att åtgärda sådant som de anmärkt på.

Fastighetsanställdas förbund konstaterar att de regionala skyddsombuden i sin avrapportering ger en samstämmig bild av ökad stress och svårigheter att rekrytera lokala skyddsombud. Den allmänna åsikten om förändringar på arbetsplatserna är att klimatet hårdnat.

”Det ekonomiska läget gör att många anställda är rädda om sina jobb och inte vågar kräva arbetsmiljöförbättringar. Fler känner sig stressade och otrygga i arbetet. Ensamarbete, rädslan för våld och hot i arbetet och antalet rehabiliteringsärenden ökar”.

Hot, våld, konflikter och kränkningar har ökat under året, bland annat till följd av slimmade verksamheter påpekar Kommunalarbetareförbundet.

Livsmedelsarbetareförbundets regionala skyddsombud rapporterar om arbetstagare som inte vågar klaga över sina villkor till arbetsgivaren. Eller som på grund av rädsla för repressalier avstår från att anmäla tillbud och olycksfall. Man anser också att det blivit svårare att få arbetsgivare att ta ansvar för rehabiliteringsinsatser.

Den regionala skyddsombudsverksamheten (RSO) ger arbetstagare på små arbetsplatser möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda enligt arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Verksamheten får ett statligt bidrag på drygt 100 miljoner kronor per år. Bidraget betalas genom

Arbetsmiljöverket och går till de centrala fackliga organisationerna (LO, TCO och Saco), som sedan fördelar pengarna mellan sina medlemsförbund.

Arbetsmiljöverket rapporterar årligen till regeringen vilken verksamhet som de totalt 1 827 regionala skyddsombuden (2010) bedriver med stöd av statsbidraget. Rapporteringen bygger på de redovisningar de centrala fackliga organisationerna lämnar till verket.

I rapporten om RSO-verksamheten 2010 påpekas från flera håll att behovet av regionala skyddsombud ökat, och att statsbidraget behöver höjas. Bidraget har varit oförändrat sedan 2004 och täcker allt mindre del av RSO-verksamhetens kostnader.

För LO-förbunden var kostnaden 2010 närmare 140 miljoner kronor, medan bidraget var på knappt 80 miljoner. 60 miljoner, eller ungefär 43 procent, betalades av förbunden själva.

TCO-förbundens kostnader var 22,5 miljoner, bidraget 17,1 miljoner. Egeninsatsen var alltså 5,4 miljoner eller 25 procent.

Saco hade kostnader på 3,4 miljoner kronor, och 3,2 miljoner i bidrag.

Inte heller Hamnarbetareförbundet, som står utanför centralorganisationerna, fick full kostnadstäckning för RSO-verksamheten.

Hans Olof Wiklund

Skriv kommentar

Skriv kommentar

Stäng

* obligatoriskt

Nyheter