Satsa på utbildning. Annars riskerar vi permanent hög arbetslöshet, varnar SEB:s chefsekonom. Foto: Lennart Frykskog
Robert Bergqvist: Vi behöver
en BNP-tillväxt på 2 procent
industrikrisen Kreditbubblan sprack, tillväxtbubblan likaså. Utmaningen för svensk industri är att världen efter det står med en för stor produktionsapparat. Nu krävs 2 procents BNP-tillväxt för att vi ska klara återhämtningen.
17 Jun 2009
Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, ger en delvis annan bild av den ekonomiska krisen än den gängse från i höstas.
Visst var subprimelånen på den amerikanska bolånemarknaden den tändande gnistan, men problemen i världsekonomin gick djupare än så, långt in i den reala ekonomin.
– Vi levde i en värld byggd på fel antaganden och sänkte garden. Vi hade en kreditbubbla, men också en tillväxtbubbla globalt.
– Oavsett subprimelånen skulle vi ändå stå inför en korrigering av den reala ekonomin som har vuxit för snabbt.
Att svensk ekonomi och industri drabbats så hårt beror på att exportmarknaden kollapsade, förklarar Robert Bergqvist. Halva vår ekonomi är knuten till exportsektorn.
Men att just fordonsindustrin är särskilt hårt ansatt har ändå delvis andra förklaringar. Där är den globala överkapaciteten särskilt stor efter flera år av subventioner och konstgjord andning – i regi av fordonstillverkarna själva. Nu kommer bakslaget.
– Bilkonjunkturen var på väg nedåt för några år sedan men lade ut kraftiga rabatter för att hålla uppe efterfrågan. I USA kunde man lägga 5 000 dollar i handskfacket för att få nya bilar sålda.
Den stora utmaningen för industrin är hantera läget med stor global överkapacitet, anser Robert Bergqvist. Redan har 50 000 industrijobb försvunnit. Och varslen lär fortsätta i höst, om än inte i samma höga takt som hittills.
– Vi kan hamna i ett läge där vi tvingas ta drastiska beslut om nedskärning. Allt fler kommer att ställas utanför arbetskraften, och då måste man se till att man hjälper dem tillbaka genom att de får rätt kompetens och utbildning. Annars är risken att vi får permanent hög arbetslöshet framöver.
En lyckad överbryggning lär ta två tre år, det är Robert Bergqvists bedömning. Och det lär behövas en BNP-tillväxt på minst 2 procent för att vi ska kunna hantera omställningen.
– Svensk ekonomi mår som bäst när ekonomin växer med 2 procent. Du måste upp på den nivån för att vi ska kunna tala om återhämtning och för att arbetslösheten ska gå ned. Om det blir lägre har vi fortfarande för mycket kapacitet, för svag efterfrågan och för lite behov av investeringar.
En annan utmaning är att industrijobb flyttar utomlands. Den trenden lär pågå framöver. Man lägger ju inte produktionen utomlands enbart av kostnadsskäl utan för att komma närmare marknaderna, säger Robert Bergqvist.
– Jag tror att det blir svårare för oss att konkurrera mot nya länder med industriproduktion. Man ser en enorm konsumtionsmarknad i Kina framför sig exempelvis.
Någon fördjupad industrikris som vi upplevde på 70-talet tror inte Robert Bergqvist att vi får uppleva den här gången. Då drabbades stora näringar som stål, skog, varv och teko av drastiska efterfrågebortfall. Jobben flyttade även då utomlands, vilket kom som en chockartad insikt.
– Jag tror inte att det blir ett industriellt skift i samma omfattning som då. Vi är redan inne i processen och industrin är tränad i att klara förändringstrycket. Vi har en lång erfarenhet av att ha öppenhet mot omvärlden med handel av varor och tjänster. Vi har rentav bättre förutsättningar än många andra att anpassa oss till den nya miljön.
Kan man säga att vi skiftar över från industri- till tjänsteekonomi i industrikrisens spår? Ja, åtminstone i någon mening, hävdar Robert Bergqvist. Överskottet i varuhandeln med omvärlden är över 110 miljarder kronor, och har legat på den nivån en längre tid. Överskottet i tjänstehandeln har ökat och ligger nu på samma nivåer. Delvis är överskottet sannolikt knutet till industrin ändå.
– Vi behöver exempelvis konsulter som bidrar med sitt kunnande när produktionsenheter flyttas utomlands.
Krisen inom ekonomin och industrin kastar sin skugga även över den kommande avtalsrörelsen. Det tycks inte vara läge för facken att drämma till med krav på stora löneökningar. Lokala företrädare pressas med krav på frysta löner och arbetstidsförkortningar. Robert Bergqvist räknar i SEB:s prognos med låga lönelyft närmaste året, på i snitt 1,7 procent.
Räcker det för att klara reallönerna?
– Ja. Inflationstrycket är mycket lågt just nu.
Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
Skicka e-post
Skriv kommentar