Foto: G.Baden/Corbis/SCANPIX

Samverkan krävs för att rädda
arbetsmiljön vid rationaliseringar

arbetsmiljö Stress och utslagning blir följden när rationaliseringar genomförs utan att kopplas ihop med arbetsmiljöfrågor. Den slutsatsen drar forskarna Jørgen Winkel och Rolf Westgaard som i åtta år har studerat sambanden.

14 Dec 2010

Det som arbetsmiljöansvariga länge haft på känn har nu fått tungt vetenskapligt stöd. Stora resurser läggs på att förbättra arbetsmiljön med ställbara stolar och psykologstöd. Men det hjälper inte långsiktigt, för arbetsmiljöproblem orsakas huvudsakligen av illa skötta rationaliseringar, rattade av auktoritära chefer.

Värst är det i vården.

Ett ledarskap som rationaliserar i samverkan med sin personal kan däremot bibehålla en god arbetsmiljö. Det visar en studie som nyligen publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Applied Ergonomics.

– Det mest intressanta i vår rapport är det positiva. Det är väldigt tydligt i studien vad som kan och bör göras!

Det säger professor Jørgen Winkel, arbetsmiljöforskare vid Göteborgs universitet som tillsammans med Trondheimsforskaren och professorn Rolf Westgaard genomfört studien. De senaste åtta åren har de ägnat åt att gå igenom över 10 000 vetenskapliga artiklar för att få ett mer tillförlitligt svar på vad det är som styr över vad som blir en riktigt god eller en riktigt dålig arbetsmiljö.

Under åren 1990 tills 2010 har arbetsmiljöproblem handlat om belastningsskador, stress och utbrändhet. Omfattande insatser har gjorts. Personal har fått nya stolar, större dataskärmar eller fysiskt träning. Trots det så fortsatte besvären att öka. Det här kallar Jørgen Winkel för ergonomifällan, för den dystra slutsatsen är att dessa dyra och omfattande insatser spelat en marginell roll.

Samtidigt som arbetsmiljöarbetet fokuserat på varje individs fysiska och psykosociala arbetsmiljö så har arbetslivet de senaste 20 åren präglats av ständiga rationaliseringar. Såväl i vården som i industrin har det krävts att folk jobbar mer och mer effektivt. Den stress det skapat har ätit upp de goda effekterna av bättre belysning, muskelavlastande arbetsredskap och mental träning.

– Rationaliseringarna har haft en våldsam effekt på arbetsmiljön och tyvärr oftast negativt, säger Jørgen Winkel.

Vården utmärker sig som extremt dålig på att hantera förändringar och samtidigt vårda sig om sin personal. Här har samtliga studerade rationaliseringsprocesser lett till en sämre arbetsmiljö. Inom industrin är bilden mer sammansatt och i många fall har arbetsmiljöarbetet fortsatt att utvecklas.

Ergonomifällan innebär vidare att arbetsmiljöarbetet ligger på personalavdelningar, underchefer och företagshälsovård. Ansvaret för rationaliseringar och produktivitet finns däremot hos de högsta cheferna, som inte alls uppfattar att deras åtgärder påverkar arbetsmiljön. Här är rapporten tydlig: Rationaliseringar som genomförs utan att i förväg kopplas ihop med arbetsmiljöfrågor, innebär nästan alltid stress och utslagning av medarbetare.

Både offentlig och privat sektor har mycket att vinna på att hålla ihop personalvården med produktionsfrågorna. Konkurrenskraft och arbetsmiljö hör ihop, menar Jørgen Winkel.

Den vårdinrättning eller det företag som vill klara sig i den globala konkurrensen måste utveckla hållbara produktionssystem, vilket innebär att ledningen arbetar med att hitta den bästa balansen mellan rationaliseringar och en god fysisk och psykisk arbetsmiljö.

– I dag investerar företagen mycket mer i varje medarbetare. Det kostar mycket att lära upp nya medarbetare och en kunnig, entusiastisk och engagerad individ är en investering som det gäller att vårda, säger Jørgen Winkel.