Fredrik Mandelin, Lärarförbundet. Foto: Mikael Johansson
Lärare i friskolor har inte samma förutsättningar som lärare i kommunala skolor. Foto: Erik G Svensson / Scanpix
Skilda villkor för lärare i
kommunala och fristående skolor
facket i friskolan Tid för fackligt arbete, meddelarfrihet och sjukdomsrehabilitering. TCO-tidningen reder ut några av de saker som skiljer sig för anställda i offentliga och fristående skolor.
18 Maj 2011
Enligt förtroendemannalagen har en fackligt förtroendevald rätt till ledighet med lön för den tid som det fackliga uppdraget kräver. När lagen stiftades såg parterna inom kommunal sektor till att reglera den fortlöpande ledigheten för fackliga uppdrag med ett nyckeltal på 4 h per fackansluten och år.
För förtroendevalda i kommunala skolor och förskolor finns alltså ett tydligt angivet antal timmar för fackligt arbete. Detta finns inte för de flesta fristående skolor vilket i praktiken innebär att huvudmannen för skolan tillsammans med den förtroendevalda får avgöra hur mycket tid som ska avsättas för fackligt arbete.
Fredrik Mandelin, ombudsman på Lärarförbundet, menar att problemet som regel inte är att friskolors huvudmän skulle hindra sina anställda från att arbeta fackligt. I stället blir frågan vad som är rimlig tid att lägga på fackligt arbete för till exempel en skola med bara ett fåtal anställda lärare.
– Alla kommunala skolor inom en kommun har ju samma huvudman, vilket gör att du som fackligt förtroendevald arbetar mot samma arbetsgivare oavsett vilken skola du är knuten till från början. Med friskolor blir det i stället många, många fler huvudmän och en arbetsgivare har ingen skyldighet att ge ledigt med lön för fackligt arbete mot en annan huvudman, säger Fredrik Mandelin.
En lösning inom Lärarförbundet har varit de riksavdelningar som bildats mot några av de större friskolekoncernerna. De fungerar som en lokalavdelning, men täcker alla som är anställda inom till exempel Lernia i riket.
En annan viktig skillnad mellan anställda vid kommunala och fristående skolor är meddelarfriheten.
– En lärare har ju ett ansvar inte bara mot sin arbetsgivare, utan även ett uppdrag från samhället att stå på elevernas sida. Många som är privat anställda skriver vid anställning på avtal om att till exempel skydda företagshemligheter, precis som vid vilken privat anställning som helst. Frågan är bara var gränsen går mellan friskolans många gånger fullt rimliga egenintresse och det samhälleliga allmänintresset.
Eftersom en stor del av de lärare som är anställda vid fristående förskolor och skolor är unga och nyutexaminerade finns det vissa områden som än så länge är svåra att se om det finns skillnader i, såsom sjukdomsrehabilitering. Anställda vid en så pass stor arbetsplats som kommunen har lättare att till exempel bli omplacerade vid arbetsskador.
– Som ung och nyutexaminerad orkar du ofta med en hög arbetsbelastning. Men när du sedan blir äldre och kanske skaffar familj kommer du i ett annat läge. Eftersom många inom friskolan är så pass unga är hanteringen av arbetsskador någonting vi inte kan se nu utan kanske först om tjugo år.
Skriv kommentar