Kerstin Åhwall.
Båda blocken är eniga om att elever måste vara väl förberedda för arbetslivet. Men för att nå dit har de olika förslag. Foto: Fredrik Persson/Scanpix
Skolan: Många genomförda
löften men för lite pengar
valfrågan Debatten om skolan har den senaste tiden präglats av betyg och elitklasser. Men läraren Kerstin Åhwall tycker att den i stället borde handla om resurser och fler lärare.
16 Aug 2010
Sex av tio fackligt aktiva inom TCO anser att utbildning är en av de viktigaste politiska frågorna inför valet och inom Lärarförbundet prioriterar 92 procent området. En av dessa är lågstadieläraren Kerstin Åhwall som också arbetar på Lärarförbundets lokalavdelning i Trollhättan.
– Allt börjar med barnen och skolan. Jag jobbar med de mindre barnen och det är där vi måste börja satsa. Skolan har urholkats otroligt under de 20 år jag varit lärare, säger hon.
Alliansen hade till förra valet 143 löften inom skolområdet och många av dem har genomförts. Regeringen har till exempel infört nationella prov med start i årskurs tre och skriftliga omdömen från första klass. De har också utformat en ny lärarutbildning, två typer av examen från gymnasieskolan och en ny skollag. Men löftet om att fler skulle få hjälp i skolan har de inte lyckats uppfylla. I stället är färre elever behöriga till gymnasieskolan i dag än för fyra år sedan.
– Det är under all kritik. De senaste åren har man pratat väl om skolan, men det är inte betygen utan bristen på lärare som är problemet. Öronmärkta pengar till skolan och mindre barngrupper är det jag saknar, säger Kerstin Åhwall.
Folkpartiet har i årets valrörelse profilerat sig som skolpartiet och går i spetsen för alliansen skolpolitik. Nu senast har utbildningsminister Jan Björklund föreslagit elitklasser för smarta elever, att skolk ska finnas i grundskolebetygen och att föräldrar med stökiga barn ska tvingas vara med i klassrummet. Även det omdiskuterade förslaget om ett förbud mot burka och niqab i skolan kommer från FP.
– Jag tycker att deras förslag att satsa på speciallärare och fler kuratorer i skolan är bra. Men det har blivit för mycket fokus på betyg och omdömen. Alliansen inför fler kontroller men inte resurser för att göra något åt problemen, säger Kerstin Åhwall.
Men inte heller blocken är överens. Vänsterpartiet vill till exempel förhindra att privata företag som driver skolor kan ta ut vinst medan samarbetspantern Miljöpartiet beskriver sig som en vän av friskolor. Moderaterna däremot propsar för en 10-årig grundskola med mer matematik.
Under sommaren har det också varit en livlig debatt om skolbetygen. Alliansen planerar att införa betyg från årskurs sex och de rödgröna har efter en tids kompromissande kommit fram till att sjunde klass är rimligt.
– Det är väldigt mycket skolfrågor inför valet. Kanske är det först nu som folk märker att neddragningarna från 90-talet fått effekt, säger Kerstin Åhwall.
De rödgröna lovar att satsa 12 miljarder kronor till skolorna under de kommande två åren och i deras budget föreslås också 40 000 fler utbildnings- och praktikplatser. Målsättningen är att hälften av alla ungdomar ska gå vidare till högskolan.
Alliansen vill inte ha ett kvantitativt mål om antalet högskolestudenter. I stället förespråkar de yrkesförberedande utbildningar och om de sitter kvar vid makten inför de hösten 2011 en uppdelad gymnasieskola med två huvudinriktningar. En studieförberedande del som leder till högskolebehörighet och en som ger yrkesexamen.
Den nuvarande regeringen har också ändrat antagningsreglerna så att språk och matematik ger meritpoäng för de som söker högskolan – regler som vänsterblocket lovar att ta bort igen. Men läraren Kerstin Åhwall saknar en samsyn bland politikerna och är rädd att förslagen blir kortsiktiga och hela tiden rivs upp.
– De borde ha en mer blocköverskridande skolpolitik, det tror jag skulle gynna skolan på lång sikt. Fyra år är inte tillräckligt för att förändra den, säger hon.
Natalie Roos Holmborg
Reporter
Work+46 (0)8 782 92 16
Skicka e-post
Kommentarer
Lennart Frykskog
16 Augusti 2010
Skriv kommentar