Foto: Niklas Strömstedt

SKTF:s Eva Nordmark kräver
samlat grepp på kvinnolönerna

jämställdhet SKTF:s ordförande Eva Nordmark vill att det efter valet i höst tillsätts en jämställdhetskommission som tar ett helhetsgrepp på de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Ingen part förmår lösa problemet på egen hand, säger hon.

28 Apr 2010

Det går att komma till rätta med osakliga löneskillnader på arbetsplatsnivå med lönekartläggningar och jämställdhetslag. Men det krävs ett bredare anslag, med centrala aktörer inblandade, för att rå på gapet mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken och branscher, menar Eva Nordmark.
– Jag vill att den som blir statsminister efter valet samlar ihop fack, arbetsgivare och politiska partier till trepartssamtal för att ta ett samlat grepp på den här frågan, säger Eva Nordmark.
– Förhoppningsvis kan man nå en uppgörelse om hur vi ska åtgärda de strukturella löneskillnaderna, i vilken takt det ska ske och vilka verktyg som behövs.

De stora löneskillnaderna är en rättvisefråga, men de har också direkt bäring på rekryteringen till offentlig sektor, betonar Eva Nordmark. SKTF är ett kvinnodominerat förbund med merparten av medlemmarna inom kommuner och landsting.
– Vi har generationsväxlingar och behöver rekrytera många en tid framöver till sektorn. Vi måste kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner och villkor för att attrahera rätt kompetens och kvalificerade anställda och hålla kvalitet i välfärdstjänsterna.

SKTF är mitt i en avtalsrörelse och hoppas där ta ytterligare steg mot utjämning, men Eva Nordmark har inga förhoppningar att man kommer till rätta med grundproblematiken. Ingen enskild part äger hela frågan, säger hon.

Är genusproblematiken i lönebildningen kopplad till skillnaden mellan privat och offentlig sektor?
– Nej, skiljelinjen går inte på den ledden. Det finns kvinnodominerade branscher även på privat sektor, exempelvis handeln, där löneläget är lägre än på mansdominerade områden.
– Vi har också många avknoppningar inom vårt område och ser att man inte med automatik får högre lön för att verksamheten går över i privat regi.

Den konkurrensutsatta sektorn sätter märket för övriga, inklusive de statliga medlarna, i avtalsrörelsen. Men ordningen beskylls samtidigt för att konservera lönerelationerna på svensk arbetsmarknad.

Hur går industrinormen ihop med ambitionerna att höja kvinnolönerna anser du?
– Normen har gett oss reallöneökningar och gynnat ekonomin, men problemet är att den inte hanterar de strukturella löneskillnaderna. Där menar jag att Medlingsinstitutet borde få ett tilläggsuppdrag för att hantera jämställdheten.
Kvinnor tjänade för drygt ett år sedan i snitt 24 700 kronor, en heltidsarbetande man tjänade i snitt 29 100. En lätt justering av lönegapet inträffar möjligen efter på årets avtalsrörelse, men på det hela taget har en skillnad på över 15 procent bestått.

Det innebär att av de samlade löneutbetalningarna går 140 miljarder kronor mer till männen.

Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...