501 chefer och 522 skyddsombud har besvarat enkäten. Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Skyddsombud och chefer eniga:
Arbetsmiljöarbetet klarade krisen

arbetsmiljö Svenskt arbetsliv må ha drabbats av lågkonjunktur och personalminskningar, men förutsättningarna för arbetsmiljöfrågorna har inte försämrats. Det hävdar åtta av tio chefer och skyddsombud i en ny undersökning från Prevent.

21 Maj 2010

Den ekonomiska kris som inleddes 2008 har inte påverkat arbetsmiljöarbetet hävdar åtta av tio chefer och skyddsombud.
Närmare två av tio anser dock att krisen haft negativa konsekvenser. Både viljan och de ekonomiska förutsättningarna till arbetsmiljöarbete har minskat konstaterar merparten av dem. Ett annat vanligt svar är att ”vi har fått satsa all kraft på produktionen och lägga arbetsmiljön åt sidan”.

En liten del menar att krisen tvärtom förbättrat de praktiska förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. Man har fått tid över till att arbeta mer koncentrerat med frågorna internt, och man har i ökad omfattning kunnat genomföra olika utbildningar.
Chefer och skyddsombud verkar överlag överens i bedömningen av hur arbetsmiljöarbetet fungerar. Nio av tio anser att ledning, chefer och skyddsombud visar ett medelstort eller stort intresse för arbetsmiljöfrågorna. Intresset från de anställda uppfattas som något svalare.

Ungefär åtta av tio chefer och skyddsombud anser att de ekonomiska förutsättningarna för att förbättra arbetsmiljön är bra eller mycket bra, och att det i planeringen finns tillräckligt med tid eller mycket tid avsatt för att kunna diskutera och åtgärda arbetsmiljörelaterade problem.
Något färre än en av tjugo chefer och ett av tio skyddsombud anser att de ekonomiska förutsättningarna är dåliga eller mycket dåliga. Vart fjärde skyddsombud och var sjätte chef tycker att de har för lite tid, eller ingen tid alls, för att diskutera och åtgärda problem.

Sedan 1 juli 1991 finns en bestämmelse i arbetsmiljölagen om systematik i arbetsmiljöarbetet. Den 1 januari 1993 började Arbetsmiljöverkets föreskrifter om internkontroll (det som nu kallas systematiskt arbetsmiljöarbete eller SAM) att gälla. Men det har gått trögt att få företag och verksamheter att aktivt och systematiskt arbeta med risker och problem genom att inventera, planera, åtgärda och följa upp.

I Prevents undersökning anser dock sex av tio chefer och fem av tio skyddsombud att de under det senaste året helt och hållet haft att fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Tre av tio chefer och fyra av tio skyddsombud svarar ”delvis”.
Det är ett betydligt bättre resultat än vad Arbetsmiljöverket redovisar. Under 2009 har verkets inspektörer bedömt SAM-status för 8 500 arbetsställen. De gav då var tionde företag SAM-status 3, som innebär att ”arbetsstället har ett till verksamheten och storleken anpassat systematiskt arbetsmiljöarbete som ger effekt i form av fortlöpande arbetsmiljöåtgärder”. Närmare fyra av tio bedömdes ha SAM-status 1, vilket betyder att SAM saknas helt eller har klara brister.

Skillnaderna i resultat kan ha många orsaker. En, självklar, är att undersökningarna är gjorda på helt olika sätt. En annan är att Prevents urval är gjort från det egna kundregistret, man når alltså redan intresserade/engagerade personer. I en kommentar till undersökningen pekar Prevents VD Maria Schönefeld på en tredje:
– Vi har en överrepresentation av stora företag i vår undersökning och det syns här. Stora företag har traditionellt varit bättre på att arbeta systematiskt med arbetsmiljön. De har så många andra rutiner i företaget där de gör på ett liknande sätt.
– Men jag tror nog också att vi rent faktiskt kan se en begynnande attitydförändring, allt fler arbetsplatser börjar förstå att det inte är så svårt och att det finns mycket att vinna, tillägger hon.

Det är en slutsats som för övrigt stöds av Arbetsmiljöverkets bedömning av SAM-status. En större andel företag bedömdes 2009 nå SAM-status 3, och en mindre ligga kvar på SAM-status 1, jämfört med året före.