Storsatsning mot bullret på
tjänstemännens arbetsplatser

arbetsmiljö Rop, stim, slamrande dörrar, telefonsignaler. Buller drabbar tjänstemän på kontor och skolor. Nu sätts forskningsresurser in för att problemen ska hanteras bättre.

11 Jun 2009

Försäkringsbolaget AFA har anslagit 27 miljoner till forskning kring buller i arbetslivet. Sju högkvalitativa projekt är i gång. Och det är bullret som drabbar tjänstemännen som man fokuserar på.

Forskningen är inriktad på en ny sorts buller som främst drabbar tjänstemän på kontor, skolor, förskolor och i kontorslandskap. Enligt bullerforskarna är mänskligt tal en av de värsta bullerformerna som människan kan utsättas för. Inte minst när hon arbetar tillsammans med andra i exempelvis kontor, receptioner, callcenters och kundtjänster.

Tillsammans med rop, stim, telefonsignaler, dörrslammer och andra ljud kan människors tal medföra kraftfulla störningar på funktioner som minne, inlärning och uppmärksamhet hos de anställda. Särskilt gäller det irrelevant tal, sådant som man egentligen inte vill lyssna på. Det kan skapa stress och sjunkande välbefinnande.

Staffan Hygge är professor vid högskolan i Gävle. Han leder ett forskarlag som fått bidrag i AFA:s bullersatsning.

– Definitionen för buller är "oönskat ljud". Den som hör andra människor prata, men inte är ett skvatt intresserad av vad de säger, upplever pratet som buller. Ljud som liknar mänskligt tal har en obligatorisk tillgång till vår uppmärksamhet och våra minnesfunktioner eftersom vi har det i generna sedan urtiden.

– Vi har som biologiska varelser blivit förutbestämda att uppfatta och tolka vad andra människor säger, deras rop och varningsljud. Det irrelevanta mänskliga talet har större störningsgrad än både trafik, tåg och flygplan, säger

Buller är ett klassiskt arbetsmiljöområde, men nya frågor dyker upp. Ett femtiotal ansökningar från olika forskare kom in till AFA när pengarna anslogs för 1,5 år sedan. Sedan anlitades vetenskapliga experter på internationell basis som oberoende av varandra kunde fastställa den vetenskapliga kvalitén på ansökningarna.

– Då kom vi fram till sju projekt som vi ville ge anslag till. De har så hög kvalitet att vi vågar satsa på dem, berättar Hans Augustson, forskningschef på AFA.

Ett forskarlag vid Chalmers Tekniska högskola i Stockholm konstaterar att bullernivån på kontor och kontorslandskap utgör en indirekt hälsorisk genom att den ökar stressnivån hos personalen. Kombinationen mellan buller och andra faktorer kan skapa multiplikatoreffekter där 1+1 inte blir 2, utan 10, 100 eller 1000. Buller kan mångdubbla riskerna för ohälsa.

På Chalmers har ett laboratorium byggts upp i form av ett kontor där 30 personer samtidigt och på kort tid utsätts för variationer i temperatur, ljus, ljud, luftkvalitet och mänskligt tal. Sedan mätes deras stresshormoner och tester görs av minne, inlärning och koncentration. Försökspersonerna som har valts ut är inte överkänsliga mot någonting och är normalhörande.

– Ett syfte med projektet är att ändra de värden och standarder som finns för lokaler och arbetsmiljön. Hittills har vi haft ett värde för varje enskild miljöfaktor, som ljud, ljus, luft och temperatur. Med våra resultat kan vi få gränsvärden som tar hänsyn till samtliga dessa komponenter samtidigt. Det är viktigt för att skapa en bättre arbetsmiljö och för att ställa högre krav på byggindustrin, säger projektledaren Daniel Västfjäll, teknologie doktor på Chalmers.

Huvudsyftet med AFA:s forskningsanslag är att ta fram genomförbara, praktiska och konkreta åtgärder för att få ned bullret och förbättra ljudmiljön på våra arbetsplatser. Alla projekten arbetar med faktiska åtgärder och forskarlagen angriper problemen på ett handfast sätt.

Forskningsresultaten ska så snart som möjligt användas för att förbättra arbetsmiljön.

AFA ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter och står bland annat för de försäkringar som är kopplade till kollektivavtalen.