fackliganyheter.nu
(Foto: TCO-tidningen)

Genomsnittliga månadslöner i Sverige 2010. Foto: TCO-tidningen

Störst könsskillnader
mellan privattjänstemän

kvinnors löner Fortfarande tjänar män mer än kvinnor. Skillnaden, som över tid krymper mycket långsamt, var i fjol 14,3 procent. Om man tar hänsyn till skillnader i yrke, ålder, utbildning med mera kvarstår ändå en skillnad på 5,9 procent.

Ulrika Hagström

Tipsa

Stäng

* obligatoriskt

6 Sep 2011

Detta och mycket annat står att läsa i statliga Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik för 2010 som publiceras i dag.

Genomsnittslönen för alla svenskar var 28 400. Kvinnornas snitt stannade på 26 200 och männens på 30 600.

Sett till yrken så tjänar renskötare och minkuppfödare minst, 18 000 kronor i månaden. Vilka får då de högsta snittlönerna? Många gissar nog verkställande direktörer men de får med sitt snitt på 78 100 nöja sig med andraplatsen. Eller omskola sig till värdepappersmäklare som snittar 83 900 kronor i månaden.

Könsskillnaderna mellan män och kvinnor minskar men det går långsamt. De senaste fem åren har avståndet minskat med två procentenheter. Ännu mindre, 0,9 procentenhet om man tar hänsyn till skillnader i yrke, ålder, utbildning med mera.

Störst könsskillnader återfinns bland de privatanställda tjänstemännen och minst skillnader bland de kommunanställda.
Av de faktorer som ingår i det som Medlingsinstitutet kallar standardavvägning, alltså andra tänkbara förklaringar än kön, är faktorn yrke den viktigaste.

TCO:s jämställdhetspolitiska utredare Ulrika Hagström, kommenterar Medlingsinstitutets statistik så här:

– Den ojämställda lönesättningen i Sverige handlar om två saker.

– För det första att kvinnor får mindre betalt än män hos en och samma arbetsgivare.

– Det andra, och som inte går att komma åt med de verktyg vi har, är att stora yrkesgrupper är felavlönade om man ser till krav, utbildning erfarenhet och annat.

– Att då göra som institutet och räkna bort yrken ur jämförelsen är som att måla över det största problemet.

– Medlingsinstitutet borde i stället redovisa ytterligare en jämförelse där man kontrollerar för just utbildning, krav och erfarenhet.

I en sådan jämförelse skulle skillnaden till och med bli större än de genomsnittliga 14, 3 procenten för hela arbetsmarknaden, säger Ulrika Hagström.

Lars Laurén

Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...

Skriv kommentar

Skriv kommentar

Stäng

* obligatoriskt

Nyheter