Nio lagar sätter gränser för vad man får yttra. Foto: Claudio Bresciani / Scanpix

Sträng tystnadsplikt för
fackligt förtroendevalda

tystnadsplikt Sveriges yttrande- och pressfrihet är begränsad. Den inskränks av minst 100 paragrafer och lagrum i nio olika lagar. Fackliga förtroendemän tillhör dem för vilka kraven på tystnad är särskilt stränga.

26 Aug 2010

I både MBL, förtroendemannalagen och avtalslagen finns bestämmelser som stadgar att anställda inte får yppa vad de vet i samband med förhandlingar eller vid styrelsearbete då arbetsgivaren kräver tystnadsplikt.

Grundlagarna – regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – ska värna vår yttrandefrihet, men också skydda oss mot skador av publicitet. Skyddet gäller både för enskilda medborgare, företag och den offentliga förvaltningen. Spridandet av sådana uppgifter är kriminaliserade. Den som bryter mot tystnadsplikten eller sprider hemliga uppgifter kan dömas till böter eller fängelse.

Ytterligare SEX lagstiftningar begränsar vår yttrandefrihet: MBL, förtroendemannalagen, sekretesslagen, brottsbalken, personuppgiftslagen och avtalslagen.

Ingen enda anställd i Sverige har laglig rätt att meddela sig med massmedia på ett sätt som bryter lojaliteten med arbetsgivaren. Det är vanligt att anställningskontrakt och kollektivavtal innehåller klausuler om tystnadsplikt. Då väger avtal lika tungt som lagstiftning.

När exempelvis TCO-förbunden gör förlikningar som ger skadestånd till sina medlemmar är det vanligt att facket tvingas förbinda sig att inte offentliggöra resultatet. Då råder tystnadsplikt. "Avtal ska hållas" är den grundläggande tesen i avtalslagstiftningen.

Ingen kan heller sluta sitt jobb eller förtroendeuppdrag och sedan gå ut med hemliga uppgifter. Sekretessen följer uppgiften. Alla som får kännedom om den är då bundna av sekretess. För vissa grupper, exempelvis skolans telefonister, råder livslång sekretess. De får aldrig röja vad de hört i jobbet.

Fakta:

• I tryckfrihetsförordningen finns 30 olika bestämmelser som inskränker tryckfriheten.

• Regeringsformen reglerar yttrandefriheten i en vidare mening - exempelvis demonstrationsfrihet, religions- och föreningsfrihet - har 7 olika bestämmelser som förbjuder oss att säga det vi vet. "Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende och privatlivets helgd".
• Yttrandefrihetsgrundlagen (reglerar radio, TV och delar av Internet) innehåller 18 brott som inskränker yttrandefriheten.
• I sekretesslagen finns 20 brott som minskar yttrande- och pressfriheten. "Förbud mot att röja sekretessbelagda uppgifter gäller muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt".
• Förtroendemannalagen innehåller 7 olika paragrafer om tystnadsplikt. Om en facklig förtroendeman bryter mot tystnadsplikten eller obehörigen utnyttjar kunskaper som de fått under tystnadsplikt, svarar facket för den skada som uppkommer och kan dömas att betala skadestånd.
• Personuppgiftslagen anger 7 områden där den som bryter mot lagen kan dömas till böter eller fängelse.
• Avtalslagen anger 11 olika omständigheter där den som bryter ingånget avtal kan dömas i domstol. Ofta ingår tystnadsplikt i ingångna avtal. Den som ändå yppar vad han vet kan bli straffrättsligt ansvarig.