– Om det blir förbjudet att avsätta en del av lönesumman obeskattad till avtalspension skulle det nuvarande systemet skjutas i sank, säger Sture Nordh. Foto: Jann Lipka

Sture Nordh tänker
mullra om pensionerna

sture nordh TCO-ordföranden Sture Nordh har ovanligt lugna dagar fastän valrörelsen pågår utanför fönstret. Men snart ska TCO mullra om hur partierna hotar avtalspensionerna.

9 Sep 2010

Valrörelsen är som intensivas den här dagen. Det kokar. Vid radio- och TV-studiorna står partiledarna i kö för utfrågningar. Mer eller mindre trovärdiga opinionssiffror över partisympatierna bubblar i alla medier, än leder det ena blocken, än det andra. Och jobben är valrörelsens viktigaste ämne.
TCO:s ordförande Sture Nordh är mindre stressad än vanligt. Han tar emot i skjorta och slips, men kavajen hängande kvar i arbetsrummet. Vi går till kaffeautomaten och tar oss tid att välja kaffe.
– Jo, jag har det nog lugnare än vanligt.

Det snurrar till i kaffeautomaten och i reporterns huvud. Samtidigt som koppen fylls med rykande het vätska kommer frågan: Hur kan det här stämma? I valrörelsen brukar olika intressegrupper lobba hårt för sina frågor. I år är jobben i fokus. Ingen fråga är viktigare för TCO. Och till ämnet hör också arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen, som alliansregeringen så tufft förändrat. Det finns anledning för TCO att både vara argt och aktivt.
– I år är det två stora block som står mot varandra i valet. Hela valrörelsen handlar om dessa tungviktare. Utrymmet för oss blir mindre, det är fruktansvärt svårt att få med ett ord i det offentliga samtalet, säger Sture Nordh när vi sitter i hans arbetsrum och sörplar kaffe.
– Eftersom vi är en partipolitisk obunden organisation är vi inte heller aktiva i valrörelsen. Men vi bevakar vad partierna säger.

TCO har inte lämnat walk over i detta val, försäkrar Sture Nordh. Redan i vintras började man träffa ledningarna i de politiska partierna. De är väl insatta i TCO:s frågor, dess krav på sysselsättningspolitiken och förändringar i a-kassa och sjukförsäkring.
– Jag har aldrig upplevt att man i någon valrörelse talat så mycket om medlemsgrupperna i TCO som i denna. Partierna vet att TCO-förbundens medlemmar rör sig mellan blocken och kommer att avgöra valet.
Sture Nordh upprepar detta ett par gånger under intervjun. Till slut går han fram till sin dator och klickar på ett diagram. Där har siffrorna från SVT:s valundersökningar räknats om. En rödgrön kurva och en allianskurva guppar i diagrammet med utgångspunkt i 1980-talet. De gånger TCO-medlemmarna röstat S+V+MP har vi haft en socialdemokratisk regering. När de borgerliga lockat majoriteten av TCO:arna har de haft regeringsmakten.
– Det här vet de politiska partierna mycket väl, säger Sture Nordh.

Tungviktarna må dansa i denna valrörelse, blocken må vara cementerade och få allt ljus på sig, men TCO förbereder ändå ett utspel. Pensionerna är hotade – igen!
Det finns förslag på att de pengar som sätts av till avtalspensioner ska beskattas. Det hotar de pensionsuppgörelser som parterna har avtalat om i kollektivavtalen och skulle dramatiskt försämra avkastningen i de pensionsfonder som byggs upp.
– Ingen generation kommer vara så beroende av avtalspensionen som de unga av i dag. Tidigare S-regering och ESO (Expertrådet för studier av offentlig ekonomi) har talat om beskattning av all lön. Om det blir förbjudet att avsätta en del av lönesumman obeskattad till avtalspension skulle det nuvarande systemet skjutas i sank, säger Sture Nordh.

Han hoppas att TCO:s utspel kan skapa muller i valrörelsen. De unga är en viktig väljargrupp, som inget parti vill få emot sig. Å andra sidan är det inte många unga som tänker 45 år framåt i tiden och inser hur pensionssystemet sviker dem. Den statliga pensionen kommer inte ens att motsvara hälften av slutlönen.
Sture Nordh vill ha en skatteuppgörelse över blockgränserna, trots att inkomstskatten har sänkts rejält och den reformen inte är hotad.
– Vi vet inte vad som gäller långsiktigt. Skattesystemet lämpar sig väldigt illa för att förändras vart fjärde år. Sverige är ett för litet land för att inte ha en långsiktig lösning.

Den lösningen ska innehålla lägre skattesats för löntagare än för andra. De ska kompensera för dyrare leverne, alltså för avgift till a-kassa och fack och för arbetsresor, luncher och i viss mån kläder.
– Jag tror pensionärer har förståelse för det här. Vi i TCO gillar förvärvsavdrag, säger han och bedömer att de två första stegen av jobbskatteavdraget motsvarar detta.
Däremot är han mycket upprörd över behandlingen av arbetslösa och sjuka. En extra skattebörda när man som mest har 80 procent av lönen är inte vettigt. Han säger att arbetslöshetsförsäkringen har förlorat sin legitimitet efter alliansens förändringar av den.
Han är lika upprörd över förändringarna i sjukförsäkringen.
– TCO:s förslag var en utredning där vi skulle ha en plats. Det lovade regeringen, men intet blev av.

Sture Nordhs tjänsterum är inte särskilt stort. Kontorsmöblerna är bruna och har lite tyngre utseende än de trendkänsliga citykontorens kalla vita inredningar. På väggen bakom honom finns bilder, som ett familjealbum av souvenirer från minnesvärda möten och annat. EWK, den store tidningstecknaren på 1970- och 1980-talen, har gjort en karikatyr av den unge Sture, fackförbundsledaren.
Frågan är om han ska följa sina föregångare i spåren. Både Lennart Bodström och Björn Rosengren blev så småningom ministrar. Kanske skulle en rödgrön taburett kunna locka honom bort från TCO. Han har ju redan varit statssekreterare i en S-regering.
– Nej! Eftersom jag har arbetat i det systemet vet jag vad det innebär att vara minister. Jag skulle inte vilja byta mitt nuvarande arbete mot en ministerpost, säger Sture Nordh.

Men vill han fortsätta som TCO-ordförande? Nästa år är det kongress med ordförandeval.
– Under semestern tänkte jag bestämma mig, men varje gång frågan kom upp i mitt huvud tänkte jag att den tar jag senare. Och så var semestern plötsligt slut.
Men du hinner gott och väl med en period till som TCO-ordförande innan det är dags att ens börja tänka på pension?
– Jag är 58 år nu. Om jag ska hinna göra något annat är det nog sista chansen. Jag funderar fortfarande vad som är bäst för TCO och för mig.
Under de kommande åren blir tre frågor särskilt viktiga för TCO. Den höga arbetslösheten i samhället gör alla frågor kring sysselsättningen brännande. Sture Nordh spår att diskussionen om arbetets innehåll och kvalitet kommer att få större tyngd, liksom vikten av kompetensutveckling och kanske någon form av kompetenssparande.
Jämställdhet kommer tillbaka som en central fråga, efter att ha pressats tillbaka under några år.
– Det är förfärligt att vi inte kommit längre.

Bevarandet av den svenska modellen med parter och lösningar i kollektivavtal blir en tredje tung fråga. Lavaldomen om det lettiska byggföretaget med uppdrag i Vaxholm inger oro.
När vi pratar om detta glider samtalet åter in på valrörelsen. Alla frågor diskuteras i termer av ekonomiskt utrymme. För medelsvensson handlar det om att ha jobb eller halta fram i trygghetssystemen. Till och med Teaterförbundet är tvingat att föra fram frågan om arbetstillfällen för kulturarbetarna som sin viktigaste fråga i valrörelsen. Vanligtvis brukar de vara angelägna om att lyfta fram kulturens roll för hur samhället fungerar och individen mår.
– Jo, jag saknar också den djupa diskussionen. Det måste finnas plats för det existentiella. Om du funderar över de största upplevelserna i ditt liv är det inte ekonomiska spörsmål som kommer upp, utan upplevelser av kärlek, konst eller natur. Det får oss att reflektera över vilka vi är i vår stund på jorden, säger Sture Nordh.