TCO:s chefsekonom Göran Zettergren. Foto: Lars Laurén

Svåra bedömningar
för industrins förhandlare

avtal 2011 - 2012 2,6 procent på 13 månader. Det är den slutliga hemställan som parterna ska svara på i kväll och förhandlarna har mycket att fundera på. Hur ska slutbudet värderas, kan det ge reallöneökningar?

30 Nov 2011

De opartiska ordförandenas, Opos, slutliga hemställan i industriförhandlingarna som LO-tidningen publicerade i går kväll innebär att lönerna höjs med 2,4 procent på årsbasis. Det är aningen högre än Opos hemställan förra veckan som var 3,9 procent på 22 månader.

Den slutliga hemställan är också bara fyra tiondels procent över riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Parterna står längre ifrån varandra än på mycket länge och har ägnat hösten åt ovanligt skarp retorik.

Facken pekar på att företagen än så länge går mycket bra, ger stora vinster och ännu större chefslöner. Facket vill också ha betalt för att man tog ansvar under finanskrisen med ett mycket lågt avtal förra vändan.

Arbetsgivarna pekar på dystra prognoser för konjunkturutvecklingen. Båda parter kan också stöda sig på trovärdiga källor eftersom framtiden är mycket oviss just nu.

TCO:s chefsekonom Göran Zettergren tycker det är fel att dra slutsatsen att sämre tider borde ge lägre löneavtal.

– Tvärtom, det är en felsyn att hålla nere lönerna, det räddar inga jobb.

Det kan möjligen rädda ett enskilt företag i akut kris men en allmänt sänkt reallön minskar efterfrågan och förstärker en eventuell konjunkturnedgång.

Hur ska då budet värderas? Kan det ge reallönetillväxt?

Göran Zettergren påminner om att reallönen beror på en rad faktorer utöver de nominella lönehöjningarna.

– Reallönen blir inte automatiskt högre av ett högre löneavtal. På kort sikt fungerar det,  men oftast ger ett lägre avtal lägre inflation året efter.
Inflationen bestäms också i hög grad av sådant som energi- och råvarupriser.

Räntan är också oerhört betydelsefull för inflationsutvecklingen och därmed reallönen.

– 2009 ökade reallönerna med ungefär 4 procent , trots låga lönehöjningar, tack vare Riksbankens räntesänkningar.

– Men i år får vi sannolikt räkna med en svag minskning ar reallönen, Konjunkturinstitutet spår minus 0,3 procent, fortsätter Göran Zettergren.

Ingen vet vad som kommer att ske nästa år men Göran Zettergren tror att Riksbanken kommer att sänka räntan vilket skulle ge lägre inflation.

– Det är därför troligt att vi får en reallönetillväxt. Även med ett avtal i närheten av Opos slutliga hemställan.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen under kommande år är Göran Zettergren pessimistisk.

– Det är ingen tvekan om att Europa är på väg in i en lågkonjunktur.

Vi kan vänta oss en så kallad double-dip, där det första dippet var finanskrisen 2008 – 2009 som utlöstes av att den amerikanska banken Leeman Brothers stod på öronen.

– Den kraschen följdes av en koordinerad politik av stimulanser. Detta kommer vi inte att se den här gången.

Helt enkelt därför att många stater och centralbanker redan förbrukat sina stimulansmöjligheter.

– Det som kan göras är att England och andra kanske skjuter upp sina aviserade budgetsaneringar. Under hösten har det också blivit tydligt att det finns stor risk att eurozonen kollapsar.

Men Svensk ekonomi går väl bra?

– Sverige  har inga allvarliga problem. Men vi säljer hälften av vår BNP på export. Och de svenska hushållen ser dystert på utvecklingen och förväntar sig en lågkonjunktur, enligt KI:s  undersökningar, vilket i sig har en dämpande inverkan på ekonomin.

Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...