Klubbstyrelsen: Jan Hermansson, Per Carlsson, Susanna Lundin, Linus Olofsgård, Ewa Andréasson, Carina Thulin, Bernt-Åke Franzén, Jörgen Mähler. Foto: Anders Kjellberg

Täta byten av klubbordförande
lyfte fackliga aktiviteten på Sapa

klubben Unionenklubben på Sapa Profiler har gått långt i arbetet med att dela på de fackliga uppdragen. Här sitter en ordförande i två till tre månader.

24 Jan 2011

För tre år sedan fanns knappt någon klubbverksamhet på storföretaget Sapa. En ny syn på ordföranderollen vände allt.

–  Det är inte lika arbetskrävande att ta en tung facklig arbetsuppgift längre. Arbetsdagarna är ju fyllda för oss tjänstemän, och det är svårt att hitta tjänster som går att kombinera med heltidsfackligt arbete, säger Linus Olofsgård som är medlem i förhandlingsdelegationen på Sapa.

Förändringen ledde till en klar ökning av den fackliga aktiviteten på Sapa, ett företag som tillverkar aluminiumprofiler för industrin.

– Vi har gått ifrån ett nästan obefintligt arbete till ett kontinuerligt arbete. Nu kan vi arbeta proaktivt och föra fram egna idéer, fortsätter Linus Olofsgård som arbetar som produktutvecklare på Sapa i Vetlanda.

Förändringen kom för tre år sedan då det fackliga arbetet hade hamnat i en svacka. Nästan allt ansvar hade ditintills vilat på en ordförande. Det fungerade inte längre. Arbetsbördan var tung, och det mesta av kunskapen låg hos en person.

Då bestämde sig Linus Olofsgård och hans fackliga kolleger för att dela upp ordförandeposten i korta intervaller. Sedan dess har en person ansvar för kallelser och för att driva frågor i max tre månader. Därefter byts han eller hon ut.

– Innan dess var det svårt att få ihop en styrelse och välja en ordförande. Då handlade arbetet mest om att få ihop till ett möte en gång i kvartalet.

Idag har klubbstyrelsen ett möte i månaden, och dessutom ett möte med nio kontaktombud som finns utspridda på fem orter i Sverige.

Engagemanget sprids till fler personer. Och det finns fler fördelar. Linus Olofsgård räknar upp tre:

• Man släpper inte sin roll i sitt arbete.

• Klubben måste inte hela tiden luta sig mot en person.

• Det blir lättare att rekrytera.

– Vi väljer sekreterarfunktionen på varje möte. Vi samlar all information på en gemensam server, i en mapp som vi i förhandlingsdelegationen kommer åt. Protokoll lägger vi ut på intranätet, där vi också sprider information till medlemmarna.

Linus Olofsgård tycker inte att det finns några nackdelar med systemet.

–  Det fanns en farhåga om tydligheten. Men det har fungerat bra. Vi har kommunicerat ut det nya systemet tidigt på klubbmöten.