Emma Lennartsson, Kommunal, Håkan Svärdman, Folksam, Roger Mörtvik, TCO, och Anders Milton, Almega debatterade en ny räntepolitik. Foto: Carl von Scheele

TCO och Kommunal kräver
förändrad räntepolitik

jobbskatteavdrag Riksbanken måste ändra sin räntepolitik. De har hållit för höga räntor i tio år. Den skarpa kritiken fördes fram av både TCO och Kommunal under en debatt om en ny arbetslinje.

17 Aug 2011

Sedan det femte jobbskatteavdraget skjutits på framtiden riktas fokus mot Riksbanken. Om Sverige ska stå starkt i den internationella finanskrisen måste de senaste årens ständiga höjningar av räntan brytas.
Både Emma Lennartsson, chefsekonom på LO-förbundet Kommunal, och Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, poängterade den frågan när de diskuterade en ny arbetslinje med anledning av debattboken ”Bort från ruta ett” av journalisten Bengt Rolfer.
– Riksbanken har ett oerhört stort ansvar för att hålla inne med sina fortsatta räntehöjningar, säger Emma Lennartsson.

Hon hänvisade till en utvärdering av Riksbankens första tio år som självständig institution. Under denna period har banken hållit för hög ränta, visade undersökningen. Därmed har arbetslösheten också varit högre än vad den behövt vara, underströk Emma Lennartsson.
– Riksbanken gjorde inte sitt jobb under sina första tio år. Självklart måste den nu se över sin räntebana, säger hon.

Roger Mörtvik, TCO, instämmer i kritiken.
– Ja, riksbanken måste få ett annat uppdrag och i högre utsträckning beakta sysselsättningseffekterna av sin räntepolitik.
Han hänvisade till amerikanska experter som ifrågasatte hur mycket pengar som kunde avsättas till stöd för krisande euroländer. Stödet kan inte göras hur stort som helst. Istället kanske lösningen måste vara en ökad inflation under en period.

Under debatten om en ny arbetslinje fick jobbskatteavdragen också hård kritik. Även arbetsgivarnas representant, Jonas Milton från Almega, ifrågasatta den inslagna vägen.
– Vårt skattesystem bygger på det gamla bondesamhället och fungerar dåligt för mina medlemsföretag inom tjänstesektorn, sa han och efterlyste en skatteöversyn.
Medan industrin kan investera i en maskin och skriva av den under ett antal år måste tjänsteföretag som investerar i utbildning av sin personal ta kostnaden direkt.
– Våra tankar får ökat fäste, konstaterade Jonas Milton.

Emma Lennartsson hävdade att det behövs aktiva åtgärder istället för det av alla i panelen kritiserade jobbskatteavdraget:
– Satsa på arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadsutbildning, kör med plusjobb i stället för Fas 3. Det är tre saker som skulle ge effekt på långtidsarbetslösheten, sa hon.
Roger Mörtvik konstaterade att jobbskatteavdraget inte är bra eftersom det underminerar välfärdssystemen och försvagar den samordnade lönebildningen.
– Men även om det skulle fungera är jobbskatteavdraget inte bra ändå, eftersom det leder till att de som känner till effekterna går ner i arbetstid, sa han.

Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam, konstaterade också att de försämringar som skett i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen leder till behov av kompletterande försäkringar.
– Men de som har sämsta lönelägena kommer inte in i dessa försäkringar, sa han.

Inför hösten statsbudget har den borgerliga regeringen aviserat en lugnare reformtakt än vad som tidigare var tänkt. Det är bland annat en konsekvens av minskade skatteintäkter när tillväxttakten bromsas upp. Roger Mörtvikt föreslog tre områden som regeringen ändå borde satsa på:

• Kvalificerad satsning på arbetsmarknadspolitiken.
• Jättesatsning på rehabilitering och utbildning av arbetslösa.
• Utbildning av unga som inte klarat gymnasieskolan.

– Men jag tror inte att vi får se något av detta, konstaterade han.

I debattboken ”Bort från ruta ett – samtal om en arbetslinje för framtiden” (Premiss förlag) intervjuas Roger Mörtvik, Emma Lennartsson, Jonas Milton och Håkan Svärdman.