– 2020 är halva befolkningen född efter 1978, säger Thomas Fürth. Halva Sverige saknar då erfarenhet av att vara vuxen under 1900-talet. Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Thomas Fürth: Dags att anpassa
arbetslivet till ungdomarnas krav

generationsväxling Nästa år inleds ett gigantiskt generationsbyte på svensk arbetsmarknad. De unga är så många att hela arbetslivet måste anpassa sig efter dem.

6 Okt 2011

De stora förlorarna blir de arbetsplatser som inte inser kraften i generationsväxlingen utan försöker tuffa på som man alltid gjort.

In sveper ungdomar med helt andra värderingar än vad vi med en för-digital 1900-talsuppväxt har.

Det menar Thomas Fürth, forskningsledare på konsultföretaget Kairos Future.

Just nu jobbar han med att försöka få både offentlig sektor och företag att förstå vad de måste göra för att möta de nya generationerna på arbetsmarknaden. Nästa år är det fler svenskar som fyller 65 år än som fyller 18. För första gången i mätbar tid.

Redan år 2020 brädar antalet 65-åringar även 25-åringarna. Då börjar det riktigt bränna till, eftersom det är i den åldern de flesta i praktiken kommer ut i arbetslivet.

– År 2020 kommer halva befolkningen att vara född efter 1978, säger Thomas Fürth. Det innebär att halva Sverige kommer att sakna erfarenhet av att vara vuxen under 1900-talet.

När Thomas Fürth egen generation – de sena fyrtiotalisterna - blev vuxna 1968 förändrade de hela samhället i kraft av att de var så många. Nu när de lämnar arbetsmarknaden får de uppleva samma sak – fast från andra hållet.

Vi som är födda i den stora fyrtiotalistgenerationens skugga delar i mångt och mycket deras värderingar, menar Thomas Fürth. För varje årtionde har vi blivit graden mer cyniska, för det var ju inte så lätt att förändra världen och människorna som fyrtiotalisterna trodde. Men i grunden tänker vi ganska lika.

Först med de sena åttiotalisterna kom nästa stora förändring av människors tänkesätt och värderingar.

Där fyrtiotalister tror på institutioner och kollektiva lösningar litar unga bara på enskilda individer som de själva eller deras vänner bedömt och funnit värda förtroende.  De agerar gärna tillsammans – men som individer.

Där fyrtiotalisterna tycker det är rätt att göra uppror vill de unga växa upp så fort som möjligt. De vill ha trygghet, villa-volvo-vovve och familj. De vill inte skilja sig som deras föräldrar gjorde, de tror på trohet och äktenskap och dricker mindre alkohol.

– Men det är ju inte säkert att de klarar att leva upp till sina höga ideal, säger Thomas Fürth.  Transparensen i samhället gör ju också att man får syn på all skit i hörnen och inte kan bortse från den.

Där fyrtiotalisterna i grunden är auktoritetsfixerade utvärderar de unga allt och alla utifrån sig själva. När de kommer till anställningsintervjun har de redan googlat fram allt om intervjuaren. En arbetsgivare med dåligt rykte bryr de sig inte ens om att söka sommarjobb hos. Då får det hellre vara.

– De är ju en bortskämd generation med stora framtidsutsikter, säger Thomas Fürth. Just därför har de mycket att förlora. Sitter man på toppen riskerar man att kana ner.  

Medier och internet ger en genomskinlighet i samhället där alla får reda på allt. Det påverkar ungas tänkande. De är fullt medvetna om att deras jobb kan göras av någon i Kina från och med i morgon, för en sjättedel av lönekostnaden. Så det konservativa draget är en ren överlevnadsstrategi, menar Thomas Fürth.

Att schyssta villkor på jobbet bara var skolbokskunskap märkte den här generationen på sitt första sommarjobb. Många av dem tvingas hoppa mellan värdelösa anställningar i åratal. En okänd erfarenhet för både deras föräldrar och morföräldrar.  

Men hur kan ungdomsarbetslösheten vara 22 procent om de unga är så viktiga?

Det beror på att arbetsgivarna inte fattat hur fort det går eftersom de tänker för kortsiktigt, menar Thomas Fürth. En 20-åring har inte hunnit bli den välutbildade arbetskraft man utifrån dagens läge kräver.

Han liknar situationen just nu vid ett vattenglas där vattnet stiger utan att någon tar notis. Snart svämmar det över och då blir de riktig kris för de delar av arbetslivet som inte lyckats positionera sig som attraktivt för ungdomar.

För facket som kollektiv rörelse ser han överlevnadsmöjligheten i att acceptera och utgå från individualismen. Organisationerna måste inse att de nya medlemmarna söker sin trygghet i utbildning, nätverk, kompetens och kontakter. Kanske behöver facket bli mer av rådgivare åt individer än avtalsslutande part, menar han.

Klassamhället tror han inte styr livsval längre, men menar att samhället inte ser potentialen hos ungdomar med utlandsfödda föräldrar. Inse att invandrarungdomar har samma värderingar som svenskfödda och att det är i Rinkeby och Tensta som begåvningsreserven finns idag,  manar Thomas Fürth