Tina kräver tydlig och rättvis lön

lönesamtal Det blir allt vanligare att lönen sätts direkt i samtal mellan chef och anställd. I Eksjö kommun har SKTF provat modellen i tre år med gott resultat, säger den lokala ordföranden Tina Westerdahl.

24 Mar

När Tina Westerdahl gjorde entré som fackligt aktiv 2001 rådde den gamla ordningen i Eksjö – och i Sveriges alla övriga kommuner.

Fack och arbetsgivare förhandlade lön och medlemmen fick sedan besked om sin nya lön i ett kuvert. Oftast utan motivering.

Många var tillfreds, andra var missnöjda. Det fanns en opinion både bland arbetsgivare och inom fack att driva ut lönesättningen lokalt.

Och där är vi alltså nu. Eksjö kommun 2010 är bara en av flera kommuner där medarbetarna via lönesamtal med chefen får sin nya lön satt medan facket till synes håller till i kulisserna. Man bevakar och kvalitetssäkrar processen, plockar fram underlag och statistik.

– Facket har fått en ny roll. Vi stöttar och ger råd, vi finns till hands före och efter lönesamtalen. Och vi vill ha återkoppling när det inte fungerar, säger SKTF:s lokala ordförande Tina Westerdahl.

Hon har sitt uppdrag på deltid, 15 procent, och ägnar främst fredagarna åt facket. Övriga tiden är hon handläggare på överförmyndarenheten. Även då ger hon goda råd och vägledning.

Att införa en dialogmodell, som den kallas i Eksjö, har stött på en del motstånd. Flera medlemmar, främst bland de äldre, har hävdat att facket mist relevans när de traditionella löneförhandlingarna slopades.

– Varför ska jag då vara med i facket? Det är den vanligaste frågan som vi har tampats med. Då har vi fått förklara att vi finns på ett övergripande plan och styr upp processen.

– Vi tror ju på den här modellen. Det blir bättre när flera engagerar sig än när lönerna görs upp vid ett förhandlingsbord. Parterna där har inte samma kunskap som chefen och medarbetaren själv har.

Tina Westerdahl betonar det ökade lokala lönemedvetandet som en vinst med dialogmodellen. Det har tillsammans med lönekartläggningarna i kommunen, där facken deltar aktivt, bidragit till att korrigera åtskilliga skevheter mellan olika grupper.

– Vi har jobbat jättehårt med att rätta till lönerelationerna, och nu har vi inte längre så många prioriterade grupper inför lönerevisionen som tidigare. Lönerna har på så sätt blivit mer rättvisa.

Lönemedvetandet gynnar individens löneutveckling, tror Tina Westerdahl.Dialogmodellen har provats i tre år och utfallet räknat i kronor och procent har varit minst lika bra som tidigare, låt vara att konjunkturen kan ha spelat in lite grann, betonar hon. I snitt har lönerna ökat med uppemot 4 procent om året sedan 2006.

– Våra medlemmar ställer mer krav i dag. Har man kämpat i många år och hoppas på bättre lön, men samtidigt ser att man på andra håll, inom eller utom kommunen, får bättre påslag, då reagerar man.

Generationsskillnader ska inte överdrivas. Men yngre är överlag mer positiva till lönesamtal än vad äldre är. Det hör till bilden om man ska förstå varför SKTF, i likhet med flera andra förbund, öppnat för lönesättande samtal. Framtidens medlemmar är viktiga, i synnerhet för ett förbund som tappar medlemmar till följd av pensionsavgångar.

– De unga talar om att de är bäst och accepterar inget annat. De äldre har inte den vanan och vill ofta ha hjälp av facket när de upptäcker att de halkar efter och inte värderas rätt för sin erfarenhet och kompetens. - Vi ställer upp om de vill ha med oss under förhandlingen men vi går aldrig in till chefen utan att ha den person som ska lönesättas med oss.

Att dialogmodellen på det hela har slagit väl ut i Eksjö kommun kan delvis bero på att en grund var lagd åren före genomförandet. Det fanns ett system för arbetsvärdering där alla befattningar i kommunen var poängsatta. Utrymmet för individuell lön uppgår i varje box numera till mellan 3 000 och 5 000 kronor för SKTF:s grupper. Lönekriterier finns också.

– Vi började tidigt med lönesamtal i Eksjö. Vi i facken satt sedan med arbetsgivarna och diskuterade om det kunde vara rimliga bedömningar som gjordes i dessa.

De tidiga lönesamtalen i Eksjö spelade alltså en annan roll än i dag. De var ett samtal om lön och utgjorde underlag för lön, men själva lönesättningen skedde i ett annat rum. Det var en traditionell förhandling. På många arbetsplatser i Sverige har lönesamtalen just den rollen som de hade i Eksjö i början av 2000-talet.

Chefer hamnar ofta i skottgluggen när lönesamtal diskuteras. De saknar mandat att sätta lön. De saknar kompetens att motivera sin lönesättning, heter det ofta. Gäller det även i Eksjö? Tina följer upp de skiftande erfarenheterna tillsammans med två kollegor i förhandlingsdelegationen.

– Det går framåt. De flesta chefer har mandat. Det ställs krav på dem att vara modiga och tydliga för att löneprocessen ska bli bra. Men medlemmarna upplever överlag att det är positivt att kunna sätta sig med chefen och tala om vad som påverkar lönen.