Foto: Lisbeth Lindeborg
Foto: Lisbeth Lindeborg
Tyska facken i stor manifestation
mot giriga banker och politiker
tyskland Med uppropet “Banken in die Schranken“ (Sätt bankerna på plats) hade en tysk avläggare av occupy-rörelsen kallat till demonstrationer i Frankfurt/Main och Berlin i helgen. 18 000 människor, därav 10 000 i Frankfurt hörsammade uppropet från bland andra Attac, Naturvännerna och tyska fackförbundet DGB.
15 Nov 2011
Syftet med demonstrationerna var att inhägna, och därmed peka ut, de skyldiga till den nuvarande krisen. I Berlin bildade demonstranterna en kedja kring regeringskvarteren, i enlighet med bland andra tjänstefacket Verdis upprop: “Ge upp. Ni är omringade“.
I Frankfurt bildade människor kedja kring de stora bankerna i bankkvarteren i hjärtat av Main-hattan som är ett annat namn för Frankfurt. Aktionen var i många avseenden symbolisk och skulle bland annat peka på i hur hög grad som regeringen i Berlin dansar efter Deutsche Bank-chefen Ackermanns pipa.
Stämningen i Frankfurt var på många sätt makaber. På båda sidor om demonstrationståget är bankernas glaspalats folktomma. Och i stället för bankirer och andra bankanställda som under veckodagarna hastar mellan sina jobb och snabba luncher på barer och bistros befolkas gatorna under några timmar av en brokig och indignerad skara människor.
Deras rap-musik och visselpipor ekar mellan höghusen – de skriker inte utan låter sina plakat och banderoller förmedla budskapet: “Världen är ingen vara“, “Låt oss tala om framtiden. Nu!“ “Ta makten från bankerna“. “Slå sönder marknadens diktat“.
Klockan 14 är gatorna i regeringskvarteren i Berlin och i Frankfurts bankkvarter samtidigt omringade och ockuperade av de tusentals som trotsar den råkalla novemberdagen. I Frankfurt är ungefär hälften av demonstranterna unga människor som är oroliga för sin framtid medan den andra hälften utgörs av människor i 50-60-årsåldern. Många av dem tillhör medelklassen och de är oroliga för sina framtida pensioner.
Då demonstrationen är över och dimman gått över i mörker drar sig några av ungdomarna tillbaka till sitt tältläger utanför Europeiska centralbanken, medan de äldre hämtar sina bilar och kör hem. Många av dem har aldrig varit med om en demonstration. Men här känner de att deras deltagande är legitimt.
Av stor betydelse är att occupy-rörelsen stöds av facket som i sitt upprop kräver en åtskillnad mellan investeringssidan och sparkasse-och kreditsidan, en snabbt genomförd finanstransaktionsskatt, en rättvis beskattning av höga inkomster och förmögenheter, ett förbud mot sådana spekulationer som utgör en fara för naturresurserna. Likaså yrkar facket på att storbankerna slås sönder i mindre delar i syfte att öka transparensen.
På väg från slutmanifestationen framför Deutsche Banks två skyskrapor ser jag en grupp på väg. De bär på demonstrationens högsta figur och symboliska fiende, en vit monstruös docka som lyder under namnet Profitgier – profitgirighet. I demonstrationståget vippade den över mängden; nu speglas dess grinande anlete i glashusens fasader.
Hittills kunde Profitgier härja fritt. I dag frågar vi – hur länge än?
Skriv kommentar