Åtgärder som riktas in på att förändra arbetsplatsen och arbetsorganisationen har visat sig ge effekt. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Utmattade kommer tillbaka i
arbete när arbetsplatsen ändras

arbetsmiljö Sjukskrivna för utmattningssyndrom (UMS) måste få behandling för att kunna återgå till arbete. Men behandling som stödjer och utvecklar individens egna resurser har inte visat nämnvärda effekter. Det räcker inte heller med antidepressiva medel eller att försöka "ta sig i kragen".

10 Okt 2011

Däremot har åtgärder som riktas in på att förändra arbetsplatsen och arbetsorganisationen visat sig ha bättre effekter. En forskargrupp vid Lunds universitets institution för arbets- och miljömedicin har nyligen klargjort att en speciell typ av påverkan på arbetsplatsen gör att fler anställda kan återgå till arbetet.  

Projektledaren Docent Kai Österberg vid Lunds universitet:

– Då tar sig den anställda an sin arbetssituation på ett bättre sätt. Det handlar om arbetstakt och arbetsbelastning, vilken möjlighet har man att lägga upp sitt eget arbete, får man tillräcklig respekt och erkänsla för det man gör? Det handlar helt enkelt om problem i arbetsmiljön. Problematiken ligger inte hos den enskilde.

Han beskriver det som att hitta "passformen" mellan den anställde och arbetsplatsen.

– Framför allt gäller att den sjukskrivne och dennes arbetsledare för en ingående dialog om hur arbetsinnehållet skall anpassas för den sjukskrivnes skull, att finna nya lösningar på både kort och lång sikt. Det handlar ju om människor som befinner sig i en situation där de är särskilt svaga och kraftlösa, menar Kai Österberg.

I den studie som forskargruppen genomfört deltog 74 personer med utmattningssyndrom ("utbrändhet") som fick behandling enligt gruppens riktlinjer och de jämfördes med lika många som inte fick någon behandling alls.

– Många av de behandlade återgick till deltidsarbete, trots vissa kvarvarande symtom, medan avsevärt många fler i den obehandlade jämförelsegruppen var fortsatt helt sjukskrivna. Symptomen kan handla om nedstämdhet, sömnstörningar, ovilja att umgås med andra, depression och håglöshet, berättar Kai Österberg.

Ännu vet inte forskarna om effekten står sig över längre tid. Studien kommer därför att långsiktigt följa återgången till arbete för de som deltagit studien, samtidigt som man följer de obehandlade personerna. Gruppen ska också följa upp om återgången på deltid senare ledde till att den sjukskrivne kunde gå upp på heltid eller ej.

– Om vår modell har lett till en hållbar återgång till arbetet även under den förlängda uppföljningsperioden, ger det ett vetenskapligt stöd åt att metoden kan förebygga långtidssjukskrivning. Eftersom återgång till jobbet på deltid var vanlig i gruppen som behandlats, kan vi också studera om deltidssjukskrivning är ett bra första steg till full återgång till arbetet, slutar professor Kai Österberg.

Forskargruppens resultat ska leda till att sjukvården, Försäkringskassan och arbetsgivarna i framtiden förbättrar sina metoder för att skapa en långsiktigt hållbar återgång till arbetet för dem som drabbats av utmattningssyndrom.