Värk i nacke kopplat till psykisk ohälsa drabbar allt fler unga kvinnor. Foto: Anders Wiklund / Scanpix

Värk i nacken och psykisk ohälsa vanligt bland unga kvinnor

arbetsmiljö Mer än var tredje kvinna mellan 16 och 24 år uppger att man har problem med värk i nacken och psykisk ohälsa.
– Det handlar om ett gigantiskt folkhälsoproblem, säger läkaren Cecilia Magnusson, som leder ett forskningsprojekt om unga kvinnors ohälsa.

9 Nov 2011

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) satsar nu 90 miljoner kronor på forskning om kvinnors hälsa. Under kommande år hoppas FAS dessutom att kunna fortsätta att anslå medel för att skapa en långsiktig och stabil utveckling av denna forskning. Hittills har ett 20-tal stora forskningsprojekt startats.

Ett av kvinnoprojekten handlar om psykisk ohälsa och värk i nacken. En stor del av Sveriges kvinnor drabbas av värk i nacken och psykisk ohälsa som gemensamma symptom. Det finns ett samband mellan de två problemen och vad de beror på studeras nu intensivt av en forskargrupp på Karolinska Institutet (KI). Mer än var tredje ung kvinna mellan 16 och 24 år uppger att de har dessa problem. Studien bygger på analyser av 32 000 personers svar om sina liv och sin hälsa. Projektledare är Cecilia Magnusson, läkare och föreståndare för Folkhälsoakademien.

– Det handlar om ett gigantiskt folkhälsoproblem, anser Cecilia Magnusson.
För unga kvinnor pekar kurvorna tydligt uppåt vad gäller upplevd psykisk ohälsa. Fler och fler anger att de har besvär.
– Detta är allvarligt och en viktig uppgift för oss är nu att följa dessa kvinnor för att se om deras upplevda psykiska ohälsa också leder till psykisk sjukdom. Vi tittar dessutom på de bakomliggande orsakerna med fokus på sociala faktorer. Kan man se risker utifrån social situation, placering på arbetsmarknaden och utbildningsnivå?
En särskilt viktig fråga för forskarna är att studera hur effektiv fysisk aktivitet egentligen är som behandling och förebyggande åtgärd, både vad gäller nackvärk och psykisk ohälsa.

Ett annat projekt som fått FAS-stöd handlar om hur jämställdhet i hemmet påverkar både kvinnors och mäns hälsa.  Ju bättre jämställdheten är hemma, desto bättre hälsa för både kvinnor och män. Den hypotesen har professorn och överläkaren Anne Hammarström och hennes forskargrupp vid Umeå universitet utvecklat när de studerat folkhälsan ur ett genusperspektiv. Anne Hammarström har följt en grupp tonåringar genom livet och in i medelåldern.
– Jag påbörjade arbetet i början av 1980-talet, säger hon.
Sammanlagt deltog drygt tusen personer. I dag har ungdomarna hunnit bli 44 år och många är inne i familjeliv med arbete och barn.

Centralt i projektet är att undersöka hur sociala faktorer som genus, klass och utbildning kan bidra till att förklara ojämlikheter i hälsa och sjukdom. Ett sätt är att analysera sambandet mellan hälsa och arbetsfördelning i hemmet. I tidigare studier har man sett att de män som hade tagit ut föräldraledighet hade lägre dödlighet.
– En jämnare fördelning av arbetet hemma och ansvar för barnen stimulerar ansvarstagandet för den egna hälsan och minskar viljan att ta risker i till exempel trafiken och när det gäller alkoholkonsumtion. Omsorgstagandet i sig kan främja hälsan, anser Anne Hammarström.

I en lägesrapport till regeringen konstaterar FAS att majoriteten av dem som sökte forskningsbidrag i programmet är kvinnor. Endast 28 procent av projektledarna är män.
Flera av forskarna påpekar att de tack vare bidraget kunnat intensifiera forskningen. Andra framhåller att forskning om kvinnohälsa har varit lågt prioriterad och att stödet varit avgörande för att initiera och genomföra olika studier.
Någon påtalar att det vanligtvis är svårt att finansiera genusforskning och därför betyder stödet mycket. En åsikt som framkommer är att det är viktigt att stödet inte är en engångsföreteelse utan blir varaktigt.

Forskarna fick även svara på vilka frågor inom området kvinnors hälsa som de tycker det är viktigt att lyfta fram i ett långsiktigt perspektiv. Kvinnors psykiska hälsa är ett av dem. Depression och ångest är typiska kvinnosjukdomar och dåligt utforskade. Dessutom har det samband med kvinnans fysiska hälsa och hennes arbetsförmåga.
Stress är ett annat näraliggande tema, liksom smärttillstånd. Det finns behov av ökade studier på typiska kvinnosjukdomar eftersom det länge har varit ett eftersatt forskningsområde, anser forskarna.